Tomas Wändahl – Förälder, student, filantrop

Fy satan vad varmt det är just nu. Imorse när jag pallrade mig iväg till körskolan var det lite kyligt ute, så jag tog på mig jeans och tjocktröja. När jag sedan satt i bilen hade jag ju AC på, så då märkte jag inte av värmen. Men sen. Fyfan. Jag mötte upp Amanda vid…

Benjamin sover, och då blir Sophie en bebis istället. Då vill hon gosa i soffan och läsa böcker.   

Man kan ju inte lita på barn. Benjamin och Sophie sover tamigtusan aldrig längre än till klockan åtta, så igår struntade jag helt i att ställa klockan. ”Jag kommer ändå vakna av ett jollrande barn vid halv sju” tänkte jag. Men ack så fel jag hade.  Benjamin vaknade och ställde sig upp i sin säng,…

jag ställde mig upp och tog av mig tröjan för att arbeta lite på brännan. Då säger Sophie ”Du ser ut som Zlatan. Han är jättestark!”. Jag älskar den ungen. 

Det ena barnet sover, och det andra hoppar studsmatta. Jag har precis kommit hem från körskolan och käkar lite rester till lunch i solen. Amanda ligger bredvid och läser. Sommaren, alltså. Kan det bli bättre?   

Nu har jag precis kört klart min första körlektion av femton. Det var en ganska stor skillnad att köra på körskola, jämfört med att köra hemma med pappa. Det var mycket mer fokus på detaljer, allt ifrån hur jag satt med nacken, hur jag rörde på kroppen när jag skulle titta döda vinkeln till hur…

Under hela våren har jag mer eller mindre känt mig konstant stressad över att klara av skolan (jag ansluter mig till horden av studenter som dör av stress under de ökända sluttentorna), men nu är det som sagt slut med skolan. Jag klarade det, och allt är frid och fröjd. Det känns fortfarande lite ovant…

Alla andra hade mat med sig, pastasallader och kyckling och grejer, men vi rockade muffins och festis. Typiskt unga föräldrar, osv. Men Sophie uppskattade det, och Benjamin fick för första gången i sitt liv en egen festis som han drack ur sugrör. Han uppskattade det också.             

Benjamin är ju en stor pojke nu, så han fick göra storpojke-saker idag på BVC-kontrollen. Han fick sitta vid ett litet, litet bord och fippla med klossar och rita. Barnmorskan sa inget, så jag antar att det betyder att hans motorik var godkänd. Han väger nästan lika mycket som jag tränar bröst med i Cable…

Exakt så ropar Benjamin när vi öppnar ytterdörren och han springer ut som en ko på vårens första grönbete.