Det är normalt, men läskigt
Det är lustigt det här med barnen och deras längd. Jag är ju så pass mycket med de båda så jag tänker i princip inte alls på att de växer som bambu båda två. Jag tänker typ att det inte är någon skillnad på barnen idag jämfört med hur de såg ut i våras. Det stämmer ju inte alls. Inte ALLS.
Ibland slår det mig, och jag ser hur jäkla stora de har blivit. Sophie är en stor tjej nu, och Benjamin snart en liten pojke. Framförallt slår det mig när de sover. När de ligger där i sängen helt raklånga, avslappnade och ledlösa, då ser man. Mina små barn är ju inte små länge. SLUTA VÄX. NI SKRÄMMER MIG!