Hungerspelen: Fatta eld
Publicerad,
Det är en viss känsla att kolla på bio, och helt uppslukas och hänge sig till filmen. Under två timmar hamnar jag mitt i det fascistiska och diktatoriska Panem. Jag vill knyta min näve och ropa slagord mot den odräglige president Snow.
Mitt i filmen vaknar jag kort upp ur min trans, men snart är jag inne i filmen igen. Jag hejar på när Katniss flyr undan elaka människor inne i arenan.
Och sen är filmen slut, och jag kastas hänsynslöst ut ur filmens värld, och in i min verklighet. In i ett regnigt och kallt Stockholm.
Jag ger filmen +++**! (Alltså, en 3a med potential till att vara en femma!)
