Inne på observation
Det blev mittenalternativet för vår del; Amanda ska ligga kvar här på BB för observation, och jag sitter och håller henne sällskap. Jag får tyvärr inte stanna här över natten, men jag får väl gå hem och sova och sen komma tillbaka imorgon. Med allt man behöver för en sjukhusvistelse.
Vi vet inte så mycket än så länge. Vi vet inte hur länge vi ska stanna här eller när bebis kommer. Doktorn sa i alla fall att det var i princip helt uteslutet att det skulle bli en 2014-bebis, som vi hade trott och ställt in oss på!
Det känns så märkligt att det snart är dags. Att vi snart har vår lilla bebis hos oss. Det är ju lite tråkigt att det inte blev exakt så som vi hade tänkt oss med den klichéiga vattnet har gått-scenen eller en hetsig resa in till sjukhuset när värkarna är så pass starka och regelbundna att det är dags, men vi är här nu, och på ett sätt eller ett annat kommer vår lilla bebis att komma till världen. Idag, imorgon eller om en vecka.
Det blir inte alltid som man tänkt sig, men vi är glada ändå. Titta bara på vår fina utsikt från nionde våningen.
Jag förstår hur det kan tänkas känna för er. Kände likadant med vattnet har gått, att jag aldrig fick den ”naturliga” starten på en förlossning.
Fick havandeskapsförgiftning i v.38, blev inlagd samma dag det upptäcktes och dagen efter blev jag igångsatt (38+6) för mina värden blev sämre men han var inte påverkad av det än i magen.
Enda sättet att bli av med havandeskapsförgiftning är att förlösa mamman så ni är nog mycket snart föräldrar 🙂