Imorse klockan sju hade Frans (jag testar lite olika namn för att kolla vad som passar!) bestämt sig för att han inte ville ligga kvar i sitt babynäste längre, utan ville upp i lägenheten och kolla in läget. Amanda hade ju redan behövt vara uppe ganska mycket under natten med amning och så, så hon ruskade om mig och sa att jag skulle upp med honom.
Jag satte mig i soffan med honom, och på en gång så somnar han och ligger mot mitt bröst. Hörru, vi skulle ju ha liten vakenmys.
Aja. Jag satte på The Bourne Identity (så sjukt bra film!) och la mig ner under filten och gosade i mörkret. I lagom tid med att filmen var slut började bebis lyfte på sitt huvud och hacka mot mitt bröst samtidigt som han gnällde en aning och smackade lite med munnen. Det universella tecknet för att nu vill man faktiskt ha mat. Jag tycker att det är smålustigt när han försöker hitta mat på mig, och det är framförallt jättelustigt när han hittar min lilla tutte och försöker suga lite där. Där finns det ju ingen mjölk, tokfrans…
Nu har vi sovit lite till och det är dags för frukost! Vilken tur att jag fick en alldeles egen kaffekokare i julklapp, och att jag kan norpa lite serrano från pappas julklapp. En riktig myzfrukost!
Senaste kommentarer