Vilken natt

Herregud, alltså.

Det började ju väldigt bra igårkväll. Pojken låg och sov på mitt bröst och vi satt och kollade lite på film. Amanda tröttnar och går och lägger sig, medan jag sitter med älsklingen på bröstet och kollar klart på filmen. När filmen är klar sover han fortfarande, så jag tänker att jag ska hänga kvar ute i vardagsrummet så länge som möjligt så att Amanda får sova ostört åtminstone en stund. Jag sätter på GTA 4 och spelar lite trött och hängigt tills bungi vaknar och vill ha tutte.

Allting gott hittills!

Men det är nu det roliga börjar. Bungi ammar. Han vaknar och vill inte sova. Han ammar lite mer. Han vaknar och vill inte sova. Han ammar än lite mer. Han vaknar och vill inte sova.

Så här fortsätter det hela natten. Inte mycket sömn fick vi. Jag vet inte alls vad det var som var felet. Har ett spädbarn överhuvudtaget en dygnsrytm som kan störas av att få sova länge på kvällen? Jag har alltid tänkt att de sover i princip hela tiden.

Men jag kanske har fel.