Nu är det igång

Det kanske finns en och annan person där ute som är intresserad av hur det egentligen går här på sjukhuset. Det har hänt så mycket att jag inte riktigt vet vad jag berättat eller var jag ska börja någonstans.

Jag sov ju hemma inatt igen och jag åkte in till Amanda på morgonen, men på vägen stannade jag till på Åhléns för att köpa lite fina bebikläder. En body, ett par byxor, en fin kofta och mysiga strumpisar. Världens sötaste. Det ska bli bebisens första kläder, så ni får nog se dem inom några dagar!!

Idag beslutades det i alla fall att vi skulle sätta igång förlossningen. Efter det så började Amanda få smärtsamma värkar, som hon knappt klarade av. Det var hemskt att titta på utan att kunna göra så mycket. Jag försökte lugna henne med lite klappningar, massage och allt sånt där man lärt sig, men det hjälpte inte. Jag ville bara ta hennes smärta så att hon kunde få vila och slappna av, men det är ju tyvärr inte möjligt. Så jävla orättvist mot henne.

Detta var dock bara pinvärkar, som egentligen var helt onödiga, så de gav henne en spruta Bricanyl som, som jag uppfattade det, tog bort värkarna. Efter det var det så mycket lättare för henne, och hon kunde äta lite, dricka lite och vila.

Nu ligger hon och sover (tror jag, i alla fall!) och jag har duschat och ska antagligen försöka sova jag med.

Kanske föds det en liten bebis i natt? Vem vet?

Är inte glidslem ett lustigt och väldigt äckligt ord? Det känns lite som ett skämt. Vem bestämde att det skulle kallas det? Vad är det för fel på glidmedel?