Tomas Wändahl – Förälder, student, filantrop

Att laga ett vattenlås

Jag skyller det på ADHDn.

Vattenlåset var inte åtdraget ordentligt till handfatet, så en jäkla massa vatten läckte igenom ut på golvet i en pöl. En JÄTTEstor pöl. Jag grejade det med en insektsnyckel, lite tålamod och lite svordomar, och eftersom det ändå gick (relativt) smidigt så fick jag en aning hybrid och tänkte ”Kanske ska jag ta och tvätta igenom alla delar i vattenlåset också?” och sen tänkte jag ”Ja, jag tvättar igenom alla delar i vattenlåset också!”.
Så jag tog isär hela vattenlåset. Ganska många delar, som alla rengjordes och som jag sen satte ihop igen. Precis som innan. Förutom att en av delarna HELT PLÖTSLIGT inte passade i den andra delen. Jag är och var bombsäker på att det var rätt delar och att de SKULLE PASSA IHOP. Men de ville inte. Det är som att de gaddat ihop sig emot mig bara för att jävlas, och jag blev smått förbannad. Så jäkla dålig stil att bara förstöra så där. Finns ju ingen poäng i att jävlas med någon som bara försöker rengöra ett vattenlås.
Men sen efter 15 minuter svordomar, svett och Benjamin som härmade mig när jag sa ”USCH! USCH! USCH!”, så såg jag en liten genomskinlig silikonring. Tydligen var den lilla ringens funktion att de två delarna skulle passa i varandra. Men hur fan skulle jag veta det? Att jag tagit loss den ifrån vattenlåset, och prydligt lagt den på toalettlocket bredvid verktygen, behöver inte nödvändigtvis betyda att jag registrerat i huvudet att jag tog den från vattenlåset och lagt den prydligt på toalettlocket.
Jag skyller alltså på ADHDn.
Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats