Jag tycker att det är roligt att bli slagen på fingrarna ibland. När man tror sig veta något som sen visar sig vara helt fel. Ibland kan jag dock bli sur och känna att min stolthet får sig en törn.
Som det här. Jag var säker på att flärparna var till för att huvudet ska få plats.
Jag har dock undermedvetet använt mig av den egentliga funktionen av flärparna, men då tänkte jag mig att jag var ett geni som kommit på ett helt revolutionerande sätt att hantera bajs upp på ryggen. Läxan är att man inte ska tro att man är något, antar jag. Jag är inte så klipsk som jag tror.
Senaste kommentarer