Bungisen är en månad, och så stooor. Drygt fyra kilo (säkert mer nu…), och han är vaken väldigt mycket mer nu än i början. Inte så konstigt.
Men han har börjat sova så dåligt nu. Han är väldigt orolig och vill inte alls sova lika bra på nätterna längre. Inatt till exempel så satt jag uppe med honom till klockan ett, så att Amanda skulle få lite sömn i alla fall, men sen när han la sig i sängen känns det som att han inte sov alls. Det känns i alla fall som att jag inte sovit något, även om jag antagligen slumrat till korta stunder för att sen vakna igen.
Aja. Han är ju så ofattbart söt och underbar, så man kan knappt vara bitter. I slutändan så är jag villig att göra vad som helst för honom, och att vara lite sömnig har inte dödat någon.
Snart ska jag iväg till Danderyd och Prima för ett litet uppföljningsmöte för min medicinering. Min kära bästis Jakob ska dit samma tid, i annat syfte, insåg vi. Så vi ska samåka!! Hurra!!
Men först matte. Jag älskar matte när man räknar mer abstrakt. Fårhagar och äpplen går inte hem hos mig.
Senaste kommentarer