Det är samma visa varje morgon.
Sophie sover när jag vaknar, efter ungefär en halvtimmes frenetiskt snoozande. Jag går upp och försöker ruska liv i Sophie, på ett kärleksfullt men bestämt sätt. Det finns ingenting som man kan locka med för att på något som helst sätt förenkla proceduren, inte ens genom att prata om hur kul hon ska ha på dagis, eller hur gott det ska bli med frukostmacka och mjölk.
Till slut får jag lyfta upp henne ur sängen. Hon är alldeles ledlös och varm, och varje morgon tror jag att hon har feber. De flesta morgnar har jag fel.
Jag sätter henne i stolen och hon börjar gnälla att hon hellre vill sitta i min famn, men det finns det ju ingen tid för. Mackorna måste fixas, och mjölken måste värmas i micron, annars är den odricklig. Samtidigt måste jag ju försöka få i mig något, även om det tar emot. Frukost är inte min grej. Jag blir mest illamående.
Hon sitter i sin stol och tittar slött på sin macka och sin mugg med mjölk. ”Jag vill ha mjölken i flaskan” , säger hon. Jag svarar att vi inte har någon napp till flaskan, men att hon får dricka mjölken utan den om hon vill. Hon nickar långsamt, och jag häller över mjölken i flaskan istället. Ställer flaskan framför henne, och tittar på henne. Hon tittar upp på mig igen:
”Jag vill ha mjölken i muggen”
Skitunge. Nu får du bestämma dig. Vill du ha mjölken i muggen eller i flaskan? Det handlar inte om att välja vem som ska få nobelpriset i litteratur utan om hur man ska dricka sin mjölk: Mugg? Eller flaska?
Jag har svårt att sätta ner foten och går med på hennes hopplösa beslutsångest. Fram och tillbaka. Tillslut orkar jag inte mer, och säger att hon inte behöver dricka mjölken överhuvudtaget, om hon nu inte vill bestämma sig för något himla köksgeråd.
Inte populärt med en sur pappa. Hon vill ju ha mjölken. Men nu hinner hon inte dricka mjölken, för hon måste iväg till dagis, så hon får dricka den i bilen. Mackan ser mest ut som ett villebråd, utspridd över hela bordet, med lite brödkanter här och lite strimlad skinka där.
Det är samma visa varje morgon.
Senaste kommentarer