Tomas Wändahl – Förälder, student, filantrop

Jo, jag lovade ju att börja blogga igen om jag fick 4 kommentarer på mitt senaste inlägg. Jag fick hisnande 12 kommentarer, och eftersom jag är en högst pålitlig person så håller jag det jag lovat. Att det sedan gått närmare 2 månader sen jag lovade en nystart väljer jag att inte kommentera.

Här är jag i alla fall nu. Skrivandes på bloggen återigen. Jag ska försöka se bloggandet som något positivt, utan några krav på att leverera si och så högkvalitativa inlägg per dag. Jag ska ta var dag som den kommer, så att säga, och hoppas på att mitt bloggande blir lite varaktig. Jag är nämligen en person som presterar ganska dåligt då jag känner mig tvingad till det. Om jag har ett brinnande intresse för något kan jag å andra sidan sitta timmar i sträck utan någon som helst paus. I adhd-svängarna kallas fenomenet för att hyperfokusera, och är ganska tydligen ganska vanligt (de som också har adhd kanske känner igen sig!).

Barnen mår i alla fall bra, och det gör jag och Amanda också. Vi har bott ett år i vår lägenhet, jag har läst ett år på min utbildning och jag har nu haft mitt körkort i ett helt år (bara ett år kvar på prövoperioden, eller vad det nu kallas!). Det känns väldigt skönt att vardagen flyter på i ett stadigt tempo.

Nu känner jag att det här får räcka för nystartsinlägget. Egentligen inga redogörelser för vad som i detalj har hänt sedan jag sist skrev, men i alla fall ett litet hej här är jag-inlägg. Det är alltid något!